mastodon 4.7.2| Senior Researcher Prototyping Societies at RISE | Ph.D Student at University of Gothenburg | Education Specialist Agency for Psychological Defence | Member of the board of Futurion | Alumn of the Internet Society | Public Speaker | Photos at @carl |
Sju dagar före invasionen röstade Ukraina igenom en lag om molnmigrering. Åtta dagar senare var den avgörande. Nu tar europeiska regeringar liknande beslut, pressade av krig och en oförutsägbar allierad. Sverige rör sig, men utan tydlig riktning.
V-Dems demokratirapport 2026 är osminkad. 92 autokratier, 87 demokratier. USA förlorar sin status som liberal demokrati för första gången på femtio år. Värre än 1930-talet. Men vägen framåt finns.
På Kyivs centralstation står ett piano. Skylten ovanför. ”Spela. Låt hela stationen höra dig.” Jag har skrivit om vardagens motståndskraft, om vad Sverige kan lära av Ukraina, och om varför relationen inte längre är ensidigt stöd.
USA tar Venezuelas president. "SOON" postar närstående till Vita huset om Grönland. Tre imperier. En ordning som faller. Europa manar till återhållsamhet. Det räcker inte. Nu är tiden att agera.
https://carlheath.se/den-starkes-ratt-berattelsen-om-tre-imperier-och-ett-svagt-europa/
Ingen censurdekret behövdes. FCC öppnar utredningar, medieägare betalar presidenten och får fusioner godkända, reportrar rekommenderas vara försiktiga. Så ser nedmonteringen av amerikansk pressfrihet ut, och det berör oss alla. Skrev lite för att själv förstå.
https://carlheath.se/tystnadens-arkitektur-nedmoneteringen-av-pressfrihet-i-usa-under-trump/
På tåget hem från Kyiv. Flyglarm, en mur där foton av stupade soldater lagts ovanpå varandra för att väggen inte räcker till, och jazz i en källarbar medan staden möter mörkret. Det verkliga försvaret sker också i vardagen.
Tåget glider in på Kyiv centralstation under tidig kväll. På perrongen virvlar ångmoln från vagnarna upp mot en himmel som saknar stjärnor. Kriget i Ukraina går nu in på sitt femte år och jag är nyss hemkommen efter ännu en resa till krigsvinterns Kyiv. En berättelse.
Idag talade jag på Kommittén för demokratins röstbärares seminarium i Konstakademien i Stockholm. Ämnet var de rum demokratin behöver – och vad vi förlorar när vi låter andra rita dem.
Medaljen på skrivbordet fick mig att tänka tillbaka på arbetet med Ukraina som jag har haft möjlighet att delta i under de senaste åren tillsammans med kollegor. Jag har skrivit några rader om vad jag tagit med mig från det arbetet. Särskilt om tempo, om lärande och om förmågan att omsätta erfarenheter i handling. Det handlar om kriget, om teknikens hastighet och om varför vårt stöd till Ukraina också hjälper oss att förstå mer av den tid vi själva står i.
I mars förra året föreläste jag i Nuuk om digital resiliens i Arktis. Samma vecka var JD Vance på Pituffik. Nu nämner dansk underrättelsetjänst för första gången USA som hot. Garanten har blivit hotet. Nu prövas den nordiska solidariteten.
https://carlheath.se/gronland-och-den-nordiska-solidariteten/
När USA använder visum som politiskt instrument mot dem som forskar om, reglerar eller granskar digitala plattformar förändras villkoren för akademisk frihet, samarbete och digital suveränitet. Däribland för mig.
https://carlheath.se/usa-visumen-och-kampen-om-plattformarna
The goal isn't to make you believe any single false story. The goal is cumulative. Together, small pieces erode trust in media, institutions, and shared reality. My remarks for the Icelandic Media Commission's symposium on disinformation and elections.
Vildgetter irrar bland sönderskjutna bilar i Kherson. Deras ägare vägrade lämna dem. Ryssarna dödade henne. Caolan Robertsons nya film därifrån är bland det starkaste som dokumenterats från kriget i Ukraina. 30 min. Se den.
Idag fick jag gästa Godmorgon Världens studio i SR P1 för att prata om propaganda och hur sociala medier och AI spelar en roll.
https://www.sverigesradio.se/artikel/ai-propaganda-i-kriget-kampen-om-sanningen-i-sociala-medier
